background image
VAR
AN
har baserats på medicinsk evidens, man har i
många verksamheter avsatt resurser specifikt
för inhämtning och inmatning av registerda-
ta samt publicerat data på ett standardiserat
sätt. Sammantaget visar exemplet med RIKS-
HIA att det genom konsekvent rapportering
och uppföljning av evidensbaserade kvalitets-
mått går att driva stora kvalitetsförbättringar
inom hälso- och sjukvård.
Konklusion
Det får nog betraktas som vedertaget att jäm-
förande data är bra för att följa sin verksam-
het och jämföra sig med andra. Jämförelser
kan driva stora förbättringar av sjukvården.
Samtidigt finns det stora utmaningar i att
mäta indikatorer som är relevanta och som
kan mätas på ett korrekt sätt. Vidare är det
avgörande att mätningen inte får inkräkta på
den faktiska sjukvården och att återkopp-
lingen är detaljerad och sker i närtid för att
data ska vara relevanta.
Hur ska vi som läkare förhålla oss till detta?
Jag ser, både i min kliniska vardag men också
i ett bredare perspektiv, att vården i sin iver att
mäta och följa upp data för att mäta kvalitet
har kommit på avvägar från det verkliga må-
let, vilket måste vara en säker, evidensbaserad
och kostnadseffektiv sjukvård. Mätningen, i
många fall av surrogatmarkörer, har blivit så
pass omfattande att den nu inkräktar på vårt
kliniska arbete och i värsta fall även leder till
felprioriteringar av sjukvårdens resurser. Jag
finner också att det finns en tendens i de na-
tionella kvalitetsregistren att utvidga process-
och strukturindikatorer istället för resultat-
indikatorer. Den nationella koordineringen
borde inrikta sig på att utvärdera resultat,
processer och strukturer bör vara en fråga för
de respektive verksamheterna.
Jag anser att SYLF och Läkarförbundet
borde driva följande frågor:
· Alla nationella registerhållare bör se över
sina indikatorer och ta bort alla process-
och strukturrelaterade indikatorer som
inte är direkt nödvändiga. Våra register
bör vara uteslutande till för att följa och
jämföra utfall.
· Som profession bör vi alltid ifrågasätta
de administrativa krav som ställs på oss.
Endast om administrationen är till direkt
nytta för vår verksamhet och patienter kan
de tillåtas ta tid från det kliniska arbetet.
· De system utifrån vilka vi utvärderas (kva-
litetsregister, öppna jämförelser, lokala
mätningar) måste leverera data i närtid i
tillräcklig detalj för att vi ska kunna agera
utifrån det.
SKL måste samordna de nationella kva-
litetsregistren så att gemensam information
såsom rökning, blodtryck och läkemedel kan
delas mellan register. Datainhämtning för
kvalitet och uppföljning bör vara automa-
tiserad och kunna användas för detaljerad
uppföljning i närtid för landsting, verksam-
heter och enskilda läkare.
n
moderna läkare
#4 2013
9
Foto: czardases
MOLA1304s08_09.indd 9
2013-11-11 10.30