pengar och hushålla med sjukvårdens re-
surser. Därför är en gemensam planering av
vården en viktig del av arbetet.
här handlar också om krass ekonomi. Man
kanske bokar in en undersökning som pa-
tienten sedan inte klarar av att genomföra,
av någon anledning. Då använder man re-
surser som inte gör nytta, säger Taranger.
och i högre grad samarbeta med patienter är
inte resurskrävande snarare tvärtom. I en
studie som Sahlgrenska akademin genom-
förde 2011 jämförde forskare 123 patienter
som vårdats för hjärtsvikt inom den tradi-
tionella vården med 125 patienter som vår-
dats för samma sak enligt den personcentre-
rade vårdens principer. Resultaten visade att
de som vårdats personcentrerat i genomsnitt
behövde vårdas två och en halv dag mindre,
en besparing motsvarande en tredjedel av
den totala vårdtiden. Forskarna fann inga
tecken på en ökad återinläggningsfrekvens,
men däremot resultat som visade en förbätt-
rad daglig aktivitetsförmåga.
ning där Maria Taranger och ST-läkaren
Wilhelmina Näs arbetar. För alla patienter
fattas ett »teambeslut« i början av vårdperi-
oden. Det dokumenteras av läkare i journa-
len och innehåller en beskrivning av patien-
tens besöksorsak, hur vården ska läggas upp
går sjuksköterskor, läkare och patient. När
den sjuke sedan lämnar sjukhuset följer en
läkemedelsberättelse med hem, där den an-
svarige läkaren sammanfattar vad patienten
varit med om och framförallt vilka läkeme-
delsförändringar som gjorts.
är avskaffat och numera går läkarna runt
ensamma och besöker patienterna en och
en först därefter sätter de sig ned och kon-
fererar tillsammans med sjuksköterskor och
undersköterskor.
visst, till en början kräver det lite mer energi
att jobba personcentrerat. Men vi upplever
att man får igen den tiden många gånger om
i andra änden, säger Maria Taranger.
betsbelastning för både sjuksköterskor och
läkare.
färre, säger Wilhelmina Näs. Framför allt
för sköterskorna, men också för oss läkare.
lagt sig. Några dagar har förflutit sedan
han kom in till sjukhuset och tillsammans
med sin fru Gunilla, som spelas av Jarinja
Thelestam Mark, är han nu mitt uppe i bryt-
punktssamtalet. ST-läkaren Wilhelmina Näs
frågar hur han själv ser på sitt tillstånd.
en om att Gunnars tillstånd inte kommer
att förbättras. Tiden han har kvar i livet är
begränsad.
också Gunilla önskar. Wilhelmina Näs ser
inga medicinska hinder för det och de
kommer överens om att lägga upp en be-
handlingsplan som kan utföras i hemmet.
går att tillmötesgå hans önskemål fullt ut.
värden och diagram. Självklart kan det upp-
stå situationer där patientens önskan inte
är förenlig med det medicinska. Då kan jag
som läkare inte göra några kompromis-
ser. Men det är fortfarande en stor fördel
att känna till vad min patient önskat, säger
Maria Taranger
Den kommer att finnas tillgänglig på följande
hemsidor i början av december 2013:
www.palliativ.se
www.samverkanstorget.se
www.cancercentrum.se/vast
samt på SU:s intranät