från SWEDEHEART och Riks-stroke att pa-
tientunderlaget per klinik i Sverige är för litet
för att vi ska kunna se signifikanta skillnader
i resultat som skulle kunna motivera skillna-
der i ersättning. Och då faller idén med vär-
debaserad ersättning."
Value Based Reimbursement
med PhD i epidemiologi från
Karolinska Institutet, är an-
svarig för utvecklingen av de
nya ersättningsmodellerna.
Han håller med om att ett
stort patientunderlag är nöd-
vändigt, men menar att de
diagnoser och patientgrup-
per som valts ut är tillräckligt
väl kartlagda och register-
förda för att man ska kunna mäta även små
skillnader.
hantera svårare patienter, men det kräver ock-
så att det finns tillräckligt stora patientgrup-
per för att kunna göra rättvisande justeringar.
Det är därför rimligt att tro att värdebaserade
ersättningsmodeller kommer finnas för vissa
områden medan andra ersätts på samma sätt
som idag.
derlag för reflektion och förbättring av arbe-
tet hos vårdgivarna snarare än ett kvalitativt
underlag för ekonomisk ersättning.
gen behandlar en åkomma och där behand-
lingsresultatet är till 100 procent beroende
av sjukvården, utan störande bakgrundsfak-
torer som patientens utbildningsnivå, hälso-
är katarakt- och bråckkirurgi. Redan vid lite
större ingrepp såsom knä- och höftplastiker
måste man ta hänsyn till övervikt, rökning,
ålder, utbildningsbakgrund med mera, vilket
komplicerar det hela.
selektivt.
del av den vårdkedja som kan påverka ut-
fallet behöver inkluderas i episoden. Detta
innebär att en del områden är svårare att
hantera med värdebaserade system, till ex-
empel patienter med diffusa symptom, mul-
tisjuka och tillstånd med stor variation från
fall till fall som till exempel trauma. Det
finns också områden som till sin natur är lite
för enkla för att det ska vara värt att den ex-
tra hantering som krävs för beställarsidan,
som till exempel vaccinationer eller enklare
infektioner."
det enda som räknas när vården ska styras
i "rätt" riktning. Peter Lindgren framhåller
dock att förutsättningarna för en harmoni
nella drivkrafter är större än för andra er-
sättningsmodeller, eftersom målet är en fris-
kare patient. Peter Lindgren:
bort från en situation där ekonomiska
styrmedel krockar med medicinskt
sunda beslut."
och att värdebaserade ersättningsmo-
deller riskerar att falla platt om inte
vårdens ledare har en förmåga att ta
till sig av förbättringsmöjligheter.
mulera till kostnadseffektivitet och
hög kvalitet. Ingen ersättningsmodell
nar förmågan att genomföra kvalitetsför-
bättringar eller en beställare som fokuserar
på irrelevanta uppföljningsmått." avslutar
Johan Ejerhed.
återgång till rent anslagsfinansierad sjuk-
vård. De fyra dominerande modellerna idag
är anslag, kapitering, prestationsersättning
och DRG.
vård. Precis som andra ersättningsmodeller
har denna modell sina fördelar och nack-
delar. Utmaningen för framtiden ligger i att
tillämpa dessa modeller i rätt sammanhang
och på rätt sätt. Den som hoppades på en
revolution blir nog besviken, men med lite
eftertanke inses det lätt att styrsystemen för
något så komplext som sjukvården inte re-
formeras i en handvändning.