VINNOVA (Verket för innovations- bäddar inom hälso- och sjukvård och äld- reomsorg. Daniel Forslund är chefsstrateg på VINNOVA och den som ansvarar för verkets insatser för den offentliga sektorn. VINNOVA har under flera år arbetat med innovationsprojekt inom hälso- och sjuk- vård men aldrig tidigare arbetat systematiskt med att, som Daniel uttrycker det, "höja för- mågan i samhället för att snabbare kunna ta emot och använda innovationer i alla delar av den offentliga sektorn". att arbeta, bemöta patienter eller organisera verksamheten. Responsen från många lands- ting har enligt Daniel varit positiv då denna möjlighet är något de tidigare saknat: "Man ser ett behov av att etablera den här typen av miljöer som gör vården mer öppen för nya idéer och innovativa lösningar både från den egna personalen och från företag, eftersom det har varit svårt att få det att passa in i vår- dens vardag". siering. Idag har 30 miljoner kronor inves- terats i projektet och antalet testbäddar har ökat till 18 i antal, spridda inom en mängd olika områden och över hela landet bland så- väl stora som små aktörer inom hälso- och sjukvården. Tre av testbäddarna är inriktade på personcentrerad vård, bl.a. en som drivs av Famna (riksorganisationen för vård och so- cial omsorg utan vinstsyfte) och enligt Daniel har ett väldigt lovande upplägg. genomförande. Efter det är målet att testbäd- den ska vara självfinansierad, bl.a. genom att företag som vill testa en produkt inom test- bädden betalar en avgift för detta. Om det- ta kommer att gå vägen återstår att se, men Daniel Forslund är hoppfull att det stora fler- talet av testbäddarna går i mål och förblir fungerande miljöer även efter det att finansie- ringen från VINNOVA upphört. drag. För en klinik innebär forskningskom- petens i läkargruppen förmåga att kritiskt granska forsknings- resultat och själva ta fram nya rön, samt att kunna införa i verksamheten på ett strukturerat sätt. På så vis bidrar patientnyttan. Det menar Mattias Bjarnegård, sektionschef för ST-läkarna i ra- diologi på Sahlgrenska, där ST-läkarna har möjlighet att få forskningstid på schemat. verksamheten på samma sätt som kliniskt arbete och undervisning. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan vi luta oss mot visionen: "-sjukvård, forskning, utveckling och utbildning av högsta kvalitet. en förlängs från fem till sju år för att möjlig- göra två års forskning under ST. För ST- läkarna i radiologi på Sahlgrenska avsätts ca 12 veckor för det vetenskapliga arbetet som ingår i ST-utbildningen. Önskar man lägga ytterligare tid planeras detta in i ordinarie schema. Mattias Bjarnegård menar att efter- som specialistutbildningen är målstyrd finns det utrymme för mer forskning inom ramen för ST så länge ST-målen uppfylls. demiskt tänkesätt som genomsyrar hela verksamheten. annat genom att etablerade forskare bjuds in till ST-läkarnas möten. du nya ansvarsområden och då är det svå- rare att komma igång. Sedan går det förstås inte att begära att alla läkare ska forska och del måste i stället få ägna mer kraft åt andra delar av vårt uppdrag, såsom klinisk verksam- het, utveckling och undervisning. Mattias Bjarnegård såhär: sjukhusets vision. Att underlätta för unga lä- kare att ägna sig åt forskning är att öka den vetenskapliga kompetensen på kliniken och att öka sannolikheten att de ska fortsätta forska. Det är att ta vårt ansvar för att upp- fylla detta uppdrag. |