VINNOVA (Verket för innovations-
bäddar inom hälso- och sjukvård och äld-
reomsorg. Daniel Forslund är chefsstrateg
på VINNOVA och den som ansvarar för
verkets insatser för den offentliga sektorn.
VINNOVA har under flera år arbetat med
innovationsprojekt inom hälso- och sjuk-
vård men aldrig tidigare arbetat systematiskt
med att, som Daniel uttrycker det, "höja för-
mågan i samhället för att snabbare kunna ta
emot och använda innovationer i alla delar
av den offentliga sektorn".
att arbeta, bemöta patienter eller organisera
verksamheten. Responsen från många lands-
ting har enligt Daniel varit positiv då denna
möjlighet är något de tidigare saknat: "Man
ser ett behov av att etablera den här typen av
miljöer som gör vården mer öppen för nya
idéer och innovativa lösningar både från den
egna personalen och från företag, eftersom
det har varit svårt att få det att passa in i vår-
dens vardag".
siering. Idag har 30 miljoner kronor inves-
terats i projektet och antalet testbäddar har
ökat till 18 i antal, spridda inom en mängd
olika områden och över hela landet bland så-
väl stora som små aktörer inom hälso- och
sjukvården. Tre av testbäddarna är inriktade
på personcentrerad vård, bl.a. en som drivs av
Famna (riksorganisationen för vård och so-
cial omsorg utan vinstsyfte) och enligt Daniel
har ett väldigt lovande upplägg.
genomförande. Efter det är målet att testbäd-
den ska vara självfinansierad, bl.a. genom att
företag som vill testa en produkt inom test-
bädden betalar en avgift för detta. Om det-
ta kommer att gå vägen återstår att se, men
Daniel Forslund är hoppfull att det stora fler-
talet av testbäddarna går i mål och förblir
fungerande miljöer även efter det att finansie-
ringen från VINNOVA upphört.
drag. För en klinik innebär forskningskom-
petens i läkargruppen förmåga att kritiskt
granska forsknings-
resultat och själva ta
fram nya rön, samt
att kunna införa i
verksamheten på ett
strukturerat sätt. På
så vis bidrar
patientnyttan.
Det menar Mattias
Bjarnegård, sektionschef för ST-läkarna i ra-
diologi på Sahlgrenska, där ST-läkarna har
möjlighet att få forskningstid på schemat.
verksamheten på samma sätt som kliniskt
arbete och undervisning. På Sahlgrenska
Universitetssjukhuset kan vi luta oss mot
visionen: "-sjukvård, forskning, utveckling
och utbildning av högsta kvalitet.
en förlängs från fem till sju år för att möjlig-
göra två års forskning under ST. För ST-
läkarna i radiologi på Sahlgrenska avsätts ca
12 veckor för det vetenskapliga arbetet som
ingår i ST-utbildningen. Önskar man lägga
ytterligare tid planeras detta in i ordinarie
schema. Mattias Bjarnegård menar att efter-
som specialistutbildningen är målstyrd finns
det utrymme för mer forskning inom ramen
för ST så länge ST-målen uppfylls.
demiskt tänkesätt som genomsyrar hela
verksamheten.
annat genom att etablerade forskare bjuds
in till ST-läkarnas möten.
du nya ansvarsområden och då är det svå-
rare att komma igång. Sedan går det förstås
inte att begära att alla läkare ska forska och
del måste i stället
få ägna mer kraft åt
andra delar av vårt
uppdrag, såsom
klinisk verksam-
het, utveckling och
undervisning.
Mattias Bjarnegård såhär:
sjukhusets vision. Att underlätta för unga lä-
kare att ägna sig åt forskning är att öka den
vetenskapliga kompetensen på kliniken och
att öka sannolikheten att de ska fortsätta
forska. Det är att ta vårt ansvar för att upp-
fylla detta uppdrag.