handlar temaartiklarna om SYLF:s projekt: Ansvar och de områden SYLF identifierat som viktiga att utveckla för framtidens häl- so- och sjukvård. SYLF ska vara aktiva i det problematiserande av hälso- och sjukvår- dens styrning som varit fokus för debatten under det senaste året. Som organisation vill vi dock framför allt peka på goda exempel, stora som små, som visar att hälso- och sjuk- vården kan utvecklas i en positiv riktning. Vi vill framhålla de goda ledare och engagerade medarbetare som driver utvecklingen fram- åt. Goda förebilder behövs för att vi som en- skilda läkare ska våga tro på att våra initiativ kan leda till förändring. tigt är utbildning och livslångt lärande. För att framtidens hälso- och sjukvård ska kunna hålla högsta kvalitet är det helt avgörande att läkarna besitter en solid grundkompetens genom grund- och vidareutbildningar med hög kvalitet. Vi måste också få möjlighet att utveckla och förfina vår kompetens genom hela yrkeslivet för att kunna möta den enor- ma utveckling som sker inom det medicinska bildning måste tillgodoses för patienternas skull. den solida grund varje läkare behöver. De stora förändringar som introducerades 2008 har bidragit till en generellt mer genomar- betad specialiseringstjänstgöring med bättre handledning och kvalitetskontroll. När so- cialstyrelsens arbete för att ytterligare vida- reutveckla föreskrifter och specialitetsindel- ning påbörjades i september 2012 var SYLF därför mycket positiva. det planerade införandet av ny specialitets- indelning och målbeskrivningar har skjutits fram ett år till 1 januari 2015. Problemen med att rekrytera ST-läkare till vissa specia- liteter kvarstår. Nödvändig kompetensöver- föring på grund av stora pensionsavgångar riskerar att försvåras ytterligare. Bristen på information är ett akut problem. Många ST- läkare har påbörjat sin specialiseringstjänst- göring inom specialiteter som ännu inte är officiellt inrättade eller som sannolikt kom- mer att byta nivå i systemet. Socialstyrelsens linje är att ingen information om vilka speci- ka regler som kommer att gälla för övergång mellan systemen kan tillhandahållas i förväg. mans med Läkarförbundet ett öppet brev till Socialstyrelsens generaldirektör för att på- tala vilka konsekvenser det fördröjda arbe- tet får. Vi vill se Socialstyrelsen ta sin del av ansvaret inte bara för god kvalitet i specia- liseringstjänstgöringen framgent utan också för att vägen dit på ett pragmatiskt sätt ska bidra till att kompetenta läkare snabbare kommer patien- terna till nytta. Jag är ST-läkare i en jourtung specialitet. Nu är jag gravid i vecka 11 och har mycket besvär med illamående och trötthet. Jag bad min sche- maläggare om att få slippa nattjourerna, men fick nej. Har jag rätt att slippa jourer? Tyvärr har du inte någon rätt att slippa jourar- bete, men det finns bestämmelser som kan vara till hjälp. Gravida kvinnors rättigheter är en pri- oriterad fråga för SYLF, och vi har länge arbetat för förbättrade villkor. jourer. Den här skrivningen är inte tvingande att följa, men det är en stark signal om att arbetsgi- varorganisationerna anser att gravida bör skyd- das bättre. Tidigare stod det att hänsyn skulle visas endast under de sista månaderna, men nytt från och med 2013 är att hänsyn bör visas under hela graviditeten. En litet steg framåt. ras chefens skyldigheter vad gäller den gravida kvinnans arbetsmiljö. Här slås fast att arbetsgi- varen är skyldig att utföra en riskbedömning av arbetsmiljön så snart man får veta att någon är gravid. Finns det risker för kvinnan eller fostret TBC), psykisk eller fysisk belastning och hot om våld. Arbetsmiljöverket skriver också att en- samarbete och nattarbete inom jourverksamhet kan vara olämpligt. så önskar befrias från det mesta av jourarbetet. Så, Maria, skriv ut AFS 2007:5 och dräm den i chefens skrivbord! Skicka din fråga till kansli@sylf.se så kanske du får svar i kommande nummer! |