handlar temaartiklarna om SYLF:s projekt:
Ansvar och de områden SYLF identifierat
som viktiga att utveckla för framtidens häl-
so- och sjukvård. SYLF ska vara aktiva i det
problematiserande av hälso- och sjukvår-
dens styrning som varit fokus för debatten
under det senaste året. Som organisation vill
vi dock framför allt peka på goda exempel,
stora som små, som visar att hälso- och sjuk-
vården kan utvecklas i en positiv riktning. Vi
vill framhålla de goda ledare och engagerade
medarbetare som driver utvecklingen fram-
åt. Goda förebilder behövs för att vi som en-
skilda läkare ska våga tro på att våra initiativ
kan leda till förändring.
tigt är utbildning och livslångt lärande. För
att framtidens hälso- och sjukvård ska kunna
hålla högsta kvalitet är det helt avgörande
att läkarna besitter en solid grundkompetens
genom grund- och vidareutbildningar med
hög kvalitet. Vi måste också få möjlighet att
utveckla och förfina vår kompetens genom
hela yrkeslivet för att kunna möta den enor-
ma utveckling som sker inom det medicinska
bildning måste tillgodoses för patienternas
skull.
den solida grund varje läkare behöver. De
stora förändringar som introducerades 2008
har bidragit till en generellt mer genomar-
betad specialiseringstjänstgöring med bättre
handledning och kvalitetskontroll. När so-
cialstyrelsens arbete för att ytterligare vida-
reutveckla föreskrifter och specialitetsindel-
ning påbörjades i september 2012 var SYLF
därför mycket positiva.
det planerade införandet av ny specialitets-
indelning och målbeskrivningar har skjutits
fram ett år till 1 januari 2015. Problemen
med att rekrytera ST-läkare till vissa specia-
liteter kvarstår. Nödvändig kompetensöver-
föring på grund av stora pensionsavgångar
riskerar att försvåras ytterligare. Bristen på
information är ett akut problem. Många ST-
läkare har påbörjat sin specialiseringstjänst-
göring inom specialiteter som ännu inte är
officiellt inrättade eller som sannolikt kom-
mer att byta nivå i systemet. Socialstyrelsens
linje är att ingen information om vilka speci-
ka regler som kommer att gälla för övergång
mellan systemen kan tillhandahållas i förväg.
mans med Läkarförbundet ett öppet brev till
Socialstyrelsens generaldirektör för att på-
tala vilka konsekvenser det fördröjda arbe-
tet får. Vi vill se Socialstyrelsen ta sin del av
ansvaret inte bara för god kvalitet i specia-
liseringstjänstgöringen framgent utan också
för att vägen dit på ett pragmatiskt sätt ska
bidra till att kompetenta läkare
snabbare kommer patien-
terna till nytta.
Jag är ST-läkare i en jourtung specialitet. Nu
är jag gravid i vecka 11 och har mycket besvär
med illamående och trötthet. Jag bad min sche-
maläggare om att få slippa nattjourerna, men
fick nej. Har jag rätt att slippa jourer?
Tyvärr har du inte någon rätt att slippa jourar-
bete, men det finns bestämmelser som kan vara
till hjälp. Gravida kvinnors rättigheter är en pri-
oriterad fråga för SYLF, och vi har länge arbetat
för förbättrade villkor.
jourer. Den här skrivningen är inte tvingande att
följa, men det är en stark signal om att arbetsgi-
varorganisationerna anser att gravida bör skyd-
das bättre. Tidigare stod det att hänsyn skulle
visas endast under de sista månaderna, men nytt
från och med 2013 är att hänsyn bör visas under
hela graviditeten. En litet steg framåt.
ras chefens skyldigheter vad gäller den gravida
kvinnans arbetsmiljö. Här slås fast att arbetsgi-
varen är skyldig att utföra en riskbedömning av
arbetsmiljön så snart man får veta att någon är
gravid. Finns det risker för kvinnan eller fostret
TBC), psykisk eller fysisk belastning och hot
om våld. Arbetsmiljöverket skriver också att en-
samarbete och nattarbete inom jourverksamhet
kan vara olämpligt.
så önskar befrias från det mesta av jourarbetet.
Så, Maria, skriv ut AFS 2007:5 och dräm den i
chefens skrivbord!
Skicka din fråga till kansli@sylf.se så kanske du får svar i kommande nummer!