blev klar med läkarutbildningen 1998, och
gjorde sedan motsvarande AT under två år i
Bagdad. Därefter jobbade han inom allmän-
medicin och som narkosläkare, samt ett år i
Jemen följt av ett år i Jordanien. 2006 kom
Kais med sin familj till Sverige. I Sverige blev
det två års hårt kämpande för att komma in
på arbetsmarknaden.
"Har du inte språket kommer det inte att gå
bra för dig, även om du har läkarlegitimation.
Språket är nyckeln till allt. Jag insåg det när
central. Varken jag eller patienterna förstod
vad han menade. Jag ville inte hamna i hans
situation."
Kais att studera svenska. En period gick han
kvällskurser i svenska tre dagar i veckan. Han
och hans fru gick också ibland ned till Röda
korsets lokal i Norrköping.
hand. Under auskultationerna lärde han sig
mycket om sjukvårdssystemet och rutiner.
Han fick referenser och så småningom ett för-
sta vikariat på Skärblacka vårdcentral. Efter
två års uppehåll jobbade Kais åter som all-
mänläkare, liksom han gjort i Bagdad. Kais
har insett att detta är en relativt kort tid, ef-
ter att ha hört sig för bland andra kollegor
som kommit till Sverige från andra länder.
Hans uppfattning bekräftas av statistiken.
Riksrevisionen redovisade 2011 siffror som
visade att det tog sex år i genomsnitt för lä-
kare utan specialistutbildning att nå en svensk
läkarlegitimation, jämfört med tre år för lä-
kare med specialistutbildning.
ring för att uppnå legitimation, utan istället
fick söka AT efter avklarat TULE-prov (ett
medicinskt kunskapsprov).
"AT har bidragit till min utveckling. Jag tror
att jag tack vare AT kan det svenska systemet,
provtjänstgöring."
"Jag vill inte att andra ska behöva göra den
resan. Därför tycker jag om International
Office att de nyanlända läkarna kan få guid-
ning. Sedan är det alla vi läkarna som redan
har jobb - som ska försöka hjälpa de nya. Se
dem som framtida kollegor. De kommer kan-
ske att jobba med oss eller på grannkliniken
framöver."
För honom var det nämligen det som öpp-
nade dörren till hans första vikariat i Sverige.
stöter på dem som AT-läkare. De är mycket
tacksamma."
regelbundet ordnat informationskvällar för
nyinvandrade läkare på Arbetsförmedlingen.
Kais blev en perfekt person att ta med dit för
att ingjuta hopp. De nyanlända läkarna har
till exempel fått tips kring hur man söker
vikariat, för att senare kunna vara aktuell
för AT. Det är ju inte självklart att underlä-
karjobb söks bäst via mejl till verksamhets-
chefen eller via jobbannons i Platsbanken.
Vägen in är ganska snårig och det kan be-
hövas hjälp att få en översikt över vilka steg
som följer på varandra.
budskap?
"Satsa på språket!"
icke sjukvårdsanpassad språkundervisning
och långa väntetider till praktiktjänstgöring.
Satsningar på mer avancerad språkunder-
visning är nödvändig. För att fler läkare ska
bli legitimerade läkare måste kostnadsfrå-
gan lösas. Medel för praktik, handledning
och lön under provtjänstgöring måste skju-
tas till centralt från landstingen eller staten",
säger Emma Spak, ordförande i SYLF och
ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse.
rapport vara självförsörjande, eller till och
med gå med vinst. De beräknar att samhäl-
let sparar in drygt 40 000 kronor för varje
månad som man förkortar tiden till yrket
för en nyanländ läkare.