vilket man kan börja arbeta som läkare i
Sverige. Först skickas all dokumentation till
Socialstyrelsen för validering, där man anting-
en bedöms som specialistbehörig eller inte.
Icke-specialister kan
antingen göra TULE-
provet eller en ett-
årig kompletterings-
kurs, vilken endast
finns på högskolan i
Stockholm, Göteborg
och Linköping. TULE-
provet är en tredagars
tentamina med skrift-
ligt prov och praktiska
moment med patienter.
Kompletteringskursen
är en ettårig teoretisk och praktisk utbildning
som efter godkänd kurs och tentamina även
den motsvarar läkarexamen. Kursen är popu-
lär med ungefär två till tre behöriga sökande
per plats. Efter godkänd examen söker man
underläkarvikariat och AT som alla andra.
enhet inom en specialitet, ska istället göra
en provtjänstgöring på minst sex månader
inom sin specialitet. Efter avslutad prov-
tjänstgöring skriver arbetsgivaren ett intyg
till Socialstyrelsen där man bedömer om kol-
legan uppfyller legitimationskraven. Efter
provtjänstgöringen måste läkaren påbörja
en ST-tjänst för att få sin specialistutbildning
validerad.
heter International Office, där Sara Kinert,
ST-läkare i intermedicin och hematologi,
är nytillträdd studierektor för internatio-
nella läkare. International Office (IO) är
ett kompetenscentrum med kunskap om
kare. IO ska hjälpa tredjelandsläkare ge-
nom den snåriga vägen till legitimation
och specialistbehörighet, och bidra till
landstingets läkarrekrytering genom att
förmedla provtjänstgöringsplatser och
praktikplatser inför TULE-prov. Men till-
gången på provtjänstgöringsplatser täcker
inte efterfrågan.
ställningen", säger Sara Kinert, "men det
är lite paradoxalt att så mycket pengar
läggs på konsultföretag som importerar
EU-läkare. Man kan fundera på om det
inte totalt sett hade varit billigare med
provtjänstgöringsplatser".
ständiga läkarbristen blev att två hyrläkar-
tjänster gjordes om till handledarläkartjäns-
ter där man har två löpande provtjänst-
göringsplatser. Hittills har över 40 läkare
passerat sedan 2008.
med Länsarbetsnämnden
och regeringen ett pro-
jekt från 1999 till 2002
där man skulle se över
utlandsläkarnas situa-
tion och ge förslag på
åtgärder som förenklar
processen och integratio-
nen. Man arbetade på in-
dividbasis och det fanns
avsatta medel för att fi-
ning och provtjänstgöringsplatser. Projektet
var så framgångsrikt att det efter avslut av-
sattes pengar ur landstingsbudgeten för att
fortsätta stödja utländska läkares väg till
läkarlegitimation.
vi vill ta tillvara och vi har ett behov av re-
krytering", säger Ulrika Gellerstedt, ansva-
rig för utländsk vårdpersonal utanför EU i
Stockholms läns landsting. "De ger ett mer-
värde genom att tillföra språklig kunskap och
kulturell kompetens".
ratals läkare med utomeuropeisk examen
kan arbeta som läkare i Sverige. Men det behöver inte vara så. Det finns mycket som
kan göras för att snabbare integrera dem i den svenska sjukvården.