Turid Stenhaugen
Utredare vid Sveriges Läkarförbund
sammanfattar det fortlöpande lärandet; det
som behövs för att läkarens professionalitet
ska bibehållas och utvecklas när grunden
lagts genom läkarutbildning, allmäntjänst-
göring (AT) och specialiseringstjänstgö-
ring (ST). Förutom medicinska kunskaper
omfattar det även delar som kommunika-
tionsförmåga, samarbetsförmåga, etik och
ledarskap.
Till skillnad från AT och ST är läkarnas fort-
bildning i dag oreglerad och kunskapen om
hur den ser ut, och i vilken omfattning den
sker är minst sagt bristfällig. Våra nordiska
grannländer har en tydligare och mer regle-
samtidigt har de liksom i Sverige bekymmer
med att läkarna har svårt att avsätta tid för
fortbildning när den kliniska verksamheten
är pressad. Ingen gemensam statistik finns
för de nordiska länderna, men de rapporter
vi får från våra grannländer pekar på att del-
tagandet i fortbildning generellt sjunker på
liknande sätt som i Sverige om än i mindre
utsträckning.
För att råda bot på utvecklingen pågår ett om-
fattande arbete inom Läkarförbundet med att
få till stånd en mer systematisk fortbildning.
Läkarförbundet har därför:
om förbättrad fortbildning som del av
de årliga lönerevisionsförhandlingarna,
av fortbildningsranking mellan sjukhus,
landsting och primärvård,
säkerställa läkarnas möjligheter till
med EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv
som reglerar den fria rörligheten av bland an-
nat läkare inom EU, och som när den införs
inom två år kräver att varje medlemsland re-
gelbundet ska redovisa till EU vilket arbete
som pågår på fortbildningsområdet. Vår för-
hoppning är att det nya kravet kan fungera
som en hävarm i vårt arbete med att lyfta
fram och prioritera fortbildningen som en
väsentlig del av läkarens livslånga lärande.
till malin.bokstam@sls.se
Kostnadsfritt för
medlemmar i SLS.
Övriga betalar 750 kr.
Begränsat antal platser!
www.sls.se
Kom och diskutera med de främsta experterna och lär dig något nytt!