Turid Stenhaugen Utredare vid Sveriges Läkarförbund sammanfattar det fortlöpande lärandet; det som behövs för att läkarens professionalitet ska bibehållas och utvecklas när grunden lagts genom läkarutbildning, allmäntjänst- göring (AT) och specialiseringstjänstgö- ring (ST). Förutom medicinska kunskaper omfattar det även delar som kommunika- tionsförmåga, samarbetsförmåga, etik och ledarskap. Till skillnad från AT och ST är läkarnas fort- bildning i dag oreglerad och kunskapen om hur den ser ut, och i vilken omfattning den sker är minst sagt bristfällig. Våra nordiska grannländer har en tydligare och mer regle- samtidigt har de liksom i Sverige bekymmer med att läkarna har svårt att avsätta tid för fortbildning när den kliniska verksamheten är pressad. Ingen gemensam statistik finns för de nordiska länderna, men de rapporter vi får från våra grannländer pekar på att del- tagandet i fortbildning generellt sjunker på liknande sätt som i Sverige om än i mindre utsträckning. För att råda bot på utvecklingen pågår ett om- fattande arbete inom Läkarförbundet med att få till stånd en mer systematisk fortbildning. Läkarförbundet har därför: om förbättrad fortbildning som del av de årliga lönerevisionsförhandlingarna, av fortbildningsranking mellan sjukhus, landsting och primärvård, säkerställa läkarnas möjligheter till med EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv som reglerar den fria rörligheten av bland an- nat läkare inom EU, och som när den införs inom två år kräver att varje medlemsland re- gelbundet ska redovisa till EU vilket arbete som pågår på fortbildningsområdet. Vår för- hoppning är att det nya kravet kan fungera som en hävarm i vårt arbete med att lyfta fram och prioritera fortbildningen som en väsentlig del av läkarens livslånga lärande. till malin.bokstam@sls.se Kostnadsfritt för medlemmar i SLS. Övriga betalar 750 kr. Begränsat antal platser! www.sls.se Kom och diskutera med de främsta experterna och lär dig något nytt! |