Gunnar. Han är 72 år och har utvecklat
drabbade honom för sex år sedan. Trots be-
handling har hans problem bara blivit värre
och under natten fick Gunnar andnöd och
ångest. Tillsammans med sin fru Gunilla har
han tagit sig till akuten.
trycket och fäster elektroder på hans bröst-
korg. Efter några minuter kommer läkaren
Maria Taranger fram till Gunnar, hon tittar
honom i ögonen och frågar hur han mår.
Lungorna är fyllda med vätska och Taranger
ordinerar furosemid, morfin och inläggning
på en av sjukhusets avdelningar.
emot henne. Han har följt hela händelseför-
loppet genom sin lins.
tionsfilm. Mannen på britsen heter egent-
ligen Jan Halling, är skådespelare och blir
honom hänger en stor frigolitplatta som ska
fördela strålkastarljuset och runt bristen står
ett tre man starkt filmteam, lett av regissören
David Odell.
läkare. Det passade bra eftersom jag re-
dan var inblandad i ett forskningsarbete
om brytpunktssamtal. Filmen gör jag som
mitt förbättringsarbete, säger ST-läkaren
Wilhelmina Näs, som är ansvarig för ge-
nomförandet av filmen och handleds av
Maria Taranger.
få reda på att tiden han har kvar i livet är
»begränsad«. Samtalet kommer att vara ett
exempel på tillämpningen av så kallad per-
soncentrerad vård. Gunnar ska få ett dystert
besked, men samtalet ska också fokusera på
hur han vill ta vara på den tid som är kvar.
vårdens sektorer men ställs på sin spets när
det kommer till livets slutskede.
skapa livskvalité för patienten. Och vem an-
nan än patienten kan veta vad som menas
med livskvalité för just dem?
Carl Rogers. 1944 fick han en professur vid
universitet i Chicago, där han utvecklade
den personcentrerade terapin. Rogers ansåg
att varje människa föds med sociala möjlig-
heter och en naturlig strävan efter att för-
verkliga dem. I praktiken innebar det bland
annat att han gav upp den klassiska inred-
ningen, där patienten ligger på en soffa un-
der terapin, för att i stället möta personen i
ett samtal ansikte mot ansikte.
den ska sätta personen i centrum. För att
förklara tar hon fram papper och penna och
ritar två cirklar som överlappar varandra.
Den ena cirkeln symboliserar sjukvården
och den andra symboliserar patienten.
mest nytta, säger hon och fyller i området
där cirklarna lappar över varandra.
tienten och sjukvården.
det finns saker som sjukvården kan erbju-
da, men som patienten inte kan eller vill ta
emot. I båda fallen går energi till något som
med egen vilja, resurser och
möjligheter. Det är ett synsätt
som kan spara både vårdtid
och pengar.
På Östra sjukhuset i Göteborg
försöker personalen tillämpa
en personcentrerad vård och
sprida budskapet vidare.