background image
4
moderna läkare #2 2013
aktuellt
D-dimer för DVT
hos äldre
D-dimerprovtagning kan användas för att
utesluta djup ventrombos (DVT) hos pa-
tienter med låg risk för DVT. Nivåerna av d-
dimer i plasma ökar dock desto äldre man
blir. Således finns det en ökad risk för falskt
positiva d-dimersvar hos äldre patienter, vil-
ket leder till att testet blir mindre specifikt.
För att minska denna felanvändning använ-
der vissa sjukhus åldersjusterade gränser för
d-dimer.
En systematisk review och meta-analys
som nyligen publicerades i BMJ visade att
den sedvanliga gränsen för d-dimer ledde till
en låg specificitet (15%) hos patienter över
80 år. Genom att använda åldersjusterade
gränser kunde man öka specificiteten till
35% hos äldre patienter, utan en nämnvärd
minskning av sensitiviteten. Användningen
av dessa gränser skulle kunna minska onödig
radiologi hos 30-54% av äldre patienter med
en låg klinisk risk för DVT.
Schouten HJ, Geersing GJ, Koek HL, Zuithoff NPA, Janssen KJM, Douma RA,
et al. Diagnostic accuracy of conventional or age adjusted D-dimer cut-off
values in older patients with suspected venous thromboembolism: systematic
review and meta-analysis. BMJ 2013;346:f2492
Det är sedan tidigare känt att akut och kronisk stress hämmar pro-
blemlösning och kreativt tänkande. En ny studie i PLOS One har
visat hur självbekräftelse kan skydda stressade individer från att pre-
stera sämre i stressiga situationer. Självbekräftelse, eller self-affirma-
tion, innebär att identifiera och fokusera på ens viktigaste egenska-
per. He et al bad 73 studenter rangordna olika egenskaper (såsom
kreativitet, musik, humor m.fl.) efter vad som var viktigast för dem.
Studenterna fick även beskriva deras nuvarande och tidigare stress-
nivåer. Vissa studenter randomiserades till en självbekräftelseövning:
att skriva några ord om varför deras viktigaste egenskap var viktig
för dem. Alla studenter fick sedan göra en tidspressad övning som
krävde kreativt tänkande.
Studien visar att studenterna som upplevde de senaste månaderna
som stressiga presterade sämre på övningen. De studenter som hade
gjort en kort självbekräftelseövning presterade dock mycket bättre,
i samma nivå som de studenter som hade uppgett låga stressnivåer.
Creswell JD, Dutcher JM, Klein WMP, Harris PR, Levine JM. Self-Affirmation Improves Problem-Solving under Stress. PLoS
ONE 2013;8(5): e62593.
En intressant studie i PLOS One har visat
hur man kan använda social media för att
identifiera markörer för obesitas. Chunara
et al
kombinerade data från olika sjuk-
domsregister i USA med andelen av po-
pulationen i vissa områden som hade
registrerat vissa intressen på Facebook
(sammanlagt 57 miljoner användare).
Områden där en högre andel av använ-
darna hade registrerat 'aktiva' intressen
(såsom sport) hade en signifikant lägre
prevalens av obesitas. Man såg även det
omvända: för områden med en hög andel
av människor som registrerat 'inaktiva'
intressen såg man en högre prevalens av
obesitas. Så vad ska man inte ha som in-
tresse på Facebook? Föga förvånande var
intresset TV associerat med ökad preva-
lens av övervikt och obesitas.
Att använda social media på detta sätt
är nytt även om resultaten inte är särskilt
förvånande. Författarna avslutar med att
uppmana andra att använda de stora data-
seten som vi idag har tillgång till i realtid.
Chunara R, Bouton L, Ayers JW, Brownstein JS. Assessing the Online
Social Environment for Surveillance of Obesity Prevalence. PLoS ONE
2013; 8(4): e61373.
Zhang et al publicerade nyligen en studie i
Nature som belyser hypothalamus roll i åld-
ring. Forskarna kunde se en ökad NF- ak-
tivitet i hypotalamus desto äldre möss blev.
Mössen levde även längre om de injicerades
med ett ämne som hämmar NF- -aktivitet
bland mikroglia i hypotalamus. Dessa möss
presterade bättre på kognitions- och rörelse-
test och visade även mindre åldersrelaterad
minskning i muskelstyrka och benmassa.
IKK- är ett enzym som aktiverar NF- .
Hämning av IKK- i alla hjärndelar ökade
medianlivslängden med 23% och den maxi-
mala livslängden med 20%. Dessa fynd kan
självfallet inte direkt översättas till männis-
ka, men innebär ett nytt spännande forsk-
ningsområde inom reglering av åldrande.
Zhang G, Li J, Purkayastha S, Tang Y, Zhang H, Yin Y et al. Hypothalamic
programming of systemic ageing involving IKK- , NF- B and GnRH. Nature.
2013 May 1. doi: 10.1038/nature12143. [Epub ahead of print]
Saltintag är väl endast relevant om man re-
dan har hypertoni? Inte enligt He et al och
inte enligt redaktörerna på BMJ som nyligen
publicerade deras studie. I deras systematis-
ka review och metaanalys visar författarna
att en mindre minskning av saltintag (under
fyra veckor eller fler) leder till en sänkning
av blodtrycket hos både normo- och hyper-
tensiva personer. 34 studier inkluderades
med sammanlagt 3230 deltagare. Man såg
att en minskning med 4.4g salt om dagen
ledde till en minskning av blodtrycket med
4.18/2.06mmHg. På populationsnivå blir
dessa sänkningar viktiga och författarna me-
nar att detta kan vara en effektiv strategi för
att minska incidensen av hjärt- och kärlsjuk-
domar. En minskning av saltintag till 3 gram
om dagen skulle kunna ha stora effekter och
författarna anser att detta borde bli en ny
rekommendation.
He FJ, Li J, MacGregor GA. Effect of longer term modest salt reduction on
blood pressure: Cochrane systematic review and meta-analysis of randomised
trials. BMJ 2013;346:f1325
Självbekräftelse minskar prestationssänkning på grund av stress
Facebook-
epidemiologi
Åldrande styrs i hypothalamus
Mindre salt ­ lägre blodtryck