![]() hos äldre utesluta djup ventrombos (DVT) hos pa- tienter med låg risk för DVT. Nivåerna av d- dimer i plasma ökar dock desto äldre man blir. Således finns det en ökad risk för falskt positiva d-dimersvar hos äldre patienter, vil- ket leder till att testet blir mindre specifikt. För att minska denna felanvändning använ- der vissa sjukhus åldersjusterade gränser för d-dimer. den sedvanliga gränsen för d-dimer ledde till en låg specificitet (15%) hos patienter över 80 år. Genom att använda åldersjusterade gränser kunde man öka specificiteten till 35% hos äldre patienter, utan en nämnvärd minskning av sensitiviteten. Användningen av dessa gränser skulle kunna minska onödig radiologi hos 30-54% av äldre patienter med en låg klinisk risk för DVT. et al. Diagnostic accuracy of conventional or age adjusted D-dimer cut-off values in older patients with suspected venous thromboembolism: systematic review and meta-analysis. BMJ 2013;346:f2492 blemlösning och kreativt tänkande. En ny studie i PLOS One har visat hur självbekräftelse kan skydda stressade individer från att pre- stera sämre i stressiga situationer. Självbekräftelse, eller self-affirma- tion, innebär att identifiera och fokusera på ens viktigaste egenska- per. He et al bad 73 studenter rangordna olika egenskaper (såsom kreativitet, musik, humor m.fl.) efter vad som var viktigast för dem. Studenterna fick även beskriva deras nuvarande och tidigare stress- nivåer. Vissa studenter randomiserades till en självbekräftelseövning: för dem. Alla studenter fick sedan göra en tidspressad övning som krävde kreativt tänkande. gjort en kort självbekräftelseövning presterade dock mycket bättre, i samma nivå som de studenter som hade uppgett låga stressnivåer. ONE 2013;8(5): e62593. hur man kan använda social media för att identifiera markörer för obesitas. Chunara et al kombinerade data från olika sjuk- domsregister i USA med andelen av po- pulationen i vissa områden som hade registrerat vissa intressen på Facebook (sammanlagt 57 miljoner användare). (såsom sport) hade en signifikant lägre prevalens av obesitas. Man såg även det omvända: för områden med en hög andel av människor som registrerat 'inaktiva' intressen såg man en högre prevalens av obesitas. Så vad ska man inte ha som in- tresse på Facebook? Föga förvånande var intresset TV associerat med ökad preva- lens av övervikt och obesitas. förvånande. Författarna avslutar med att uppmana andra att använda de stora data- seten som vi idag har tillgång till i realtid. Social Environment for Surveillance of Obesity Prevalence. PLoS ONE 2013; 8(4): e61373. Nature som belyser hypothalamus roll i åld- ring. Forskarna kunde se en ökad NF- ak- tivitet i hypotalamus desto äldre möss blev. Mössen levde även längre om de injicerades med ett ämne som hämmar NF- -aktivitet bland mikroglia i hypotalamus. Dessa möss presterade bättre på kognitions- och rörelse- test och visade även mindre åldersrelaterad minskning i muskelstyrka och benmassa. medianlivslängden med 23% och den maxi- mala livslängden med 20%. Dessa fynd kan självfallet inte direkt översättas till männis- ka, men innebär ett nytt spännande forsk- ningsområde inom reglering av åldrande. programming of systemic ageing involving IKK- , NF- B and GnRH. Nature. 2013 May 1. doi: 10.1038/nature12143. [Epub ahead of print] dan har hypertoni? Inte enligt He et al och inte enligt redaktörerna på BMJ som nyligen publicerade deras studie. I deras systematis- ka review och metaanalys visar författarna att en mindre minskning av saltintag (under fyra veckor eller fler) leder till en sänkning av blodtrycket hos både normo- och hyper- med sammanlagt 3230 deltagare. Man såg att en minskning med 4.4g salt om dagen ledde till en minskning av blodtrycket med 4.18/2.06mmHg. På populationsnivå blir dessa sänkningar viktiga och författarna me- nar att detta kan vara en effektiv strategi för att minska incidensen av hjärt- och kärlsjuk- om dagen skulle kunna ha stora effekter och författarna anser att detta borde bli en ny rekommendation. blood pressure: Cochrane systematic review and meta-analysis of randomised trials. BMJ 2013;346:f1325 |