|
|
4
I DECEMBER 2012
pu
blicerade tidskr
iften
The L
ancet
vad s
om
pres
enterades s
om den hi
ttill
s stö
rst
a syste
mati
ska a
nal
ysen a
v
data
krin
g sjuk
doma
r, skado
r och r
isk
er seda
n 1990, kallad "Th
e
global b
urden o
f dis
eas
e stud
y 2010" . E
tt eno
rm
t a
rb
ete
där häl-
so
tillst
ån
det i världen
s län
der de sen
ast
e 40 å
ren do
ku
men
tera
s.
Den vis
ar både på g
läd
jande f
ram
steg o
ch kva
rst
ående utma
nin-
gar s
om l
yfts f
ram
av r
edak
tö
r Ric
har
d Hor
to
n i in
tro
duk
tion
en.
På p
lussida
n ra
pp
ort
eras att li
vslän
gden ö
kar
fö
r både män o
ch
kvinnor, a
tt en st
örr
e a
ndel a
v dö
dsfallen sker i ålder
sgru
pp
en 70+
och a
tt fä
rre ba
rn
dör inna
n de f
yller f
em år. I
nfe
ktio
nssj
ukdo
mar
ko
ntr
olleras all
t bätt
re o
ch i viss
a länder ha
r man k
ommi
t lån
gt
med att und
vika tidig dö
d i hjä
rtk
ärlsj
uk
do
m o
ch ca
ncer.
Sam
tidigt gå
r det inte
att b
lunda f
ör häls
ogla
pp
en. Dö
d-
lighet
en i tu
berk
ulos och mala
ria ä
r f
ort
fara
nde hög och st
od
fö
r
ru
nt 1,2 mil
jo
ner dö
dsfall 2010. Sjuk
dom
sb
örd
an
och dö
dsfall i
ick
e k
omm
unicerbara sj
ukdo
marn
a (non-co
mmunica
ble dis-
eas
es) har ö
kat. V
ar fjä
rde dö
dsfall 2010 ber
odde på h
jär
tsju
kd
om
eller stro
ke o
ch 1,3 mil
jo
ner dog i dia
bet
es. Högt b
lo
dtr
yck p
e-
kas ut s
om den g
lobal
t stö
rst
a riskfak
to
rn f
ör sj
ukdo
m. De f
örr
så kallade "
välfä
rd
ssjuk
doma
rn
a" v
erka
r dra
bba fler i fler länder
,
men uta
n välfä
rden
s motsva
rande vå
rd
system o
ch sky
ddsnä
t. Hur
tar vi s
om b
liv
an
de läkare
oss an
dessa g
lobala u
tma
ninga
r?
Mån
ga tänk
er på global häls
a so
m inte
rn
atio
nell hälsa, s
om
någo
t de sto
ra inte
rn
atio
nella orga
nen so
m WHO ägna
r sig åt.
Men det st
äm
mer inte
, mena
r Rh
oo
pa Dhatt s
om ä
r o
rdf
öra
nde
fö
r studen
to
rga
nis
atio
nen IFMSA In
ter
nat
ional
. All
t hä
nger iho
p.
Global hälsa ha
ndlar o
m alla s
amhällen, o
jäm
likh
eter finn
s över
-
allt. D
et kan ha
ndla om
människ
or på la
ndsbyg
den, urbef
olknin-
gar e
ller gr
up
per i urba
na u
tsa
tta o
mråden so
m inte
har tillräc
klig
tillgån
g till h
äls
o- och s
juk
vård
av tillräc
kligt g
od k
vali
tet.
När vi f
undera
r på hur vi ka
n jobba fö
r global häls
a handla
r
det inte
bara o
m t
ekniska lösnin
gar s
om h
ur vi beha
ndla en viss
sjuk
dom, vi måst
e s
am
tidigt ska
pa f
örä
ndrin
g på a
ndra f
öre
byg-
gande p
lan. D
et finns en o
jäm
likh
et mellan de s
om ha
r och de
so
m inte
har,
menar R
ho
opa Dha
tt, o
ch g
lobal häls
a handla
r om
att s
kap
a en värld dä
r alla har tillgå
ng till h
äls
oavg
öra
nde r
esu
rser
.
Vi m
åst
e ta et
t steg till
baka och s
e vad s
om ä
r gr
undo
rsak
en till
ojä
mlik
het, sj
ukdo
m och o
häls
a, att g
öra k
op
plin
garn
a med eko
n-
om
iska stru
ktur
er och de s
ocial
a fakto
rer s
om a
vgö
r hälsa.
Rh
oo
pa Dhatt vill få b
liv
an
de läkare
att kä
nna sig bekvä
ma
med a
tt p
rat
a om
globala h
äls
ofrå
go
r, o
m rä
ttvi
sa och tillgå
ng till
resur
ser
. So
m läkars
tuden
ter ä
r vi o
fta f
oku
serade på den ak
uta
up
pgiften, a
tt k
lara sk
ola
n, och s
om n
ya läkare
på att t
a ha
nd om
patien
ten f
ram
fö
r oss, men Dhatt mena
r att vi o
cks
å har et
t an
svar
att un
dersö
ka orsak
ern
a till sjuk
dom oc
h arbeta h
äls
ofrä
mja
nde
på lån
g sik
t.
För få läka
re en
gagera
r sig i sina egna samhällen på et
t menin-
gsfullt sä
tt. V
i ä
r rädda a
tt de
lta i di
sku
ssio
ner o
m till ex
emp
el
fo
lkhäls
a och ha
r lämna
t det å
t p
oli
tiker o
ch exp
erte
r, det ä
r synd
.
Redan s
om st
udenter ka
n vi bö
rja på
verka h
ur vi ska jobba
i fra
mtiden, ä
r Dha
tts b
udska
p. D
et insti
tu
tio
nern
a inte
erbjuder
får vi b
örj
a fö
rsö
ka lösa på eg
et initia
tiv
. Då R
ho
opa b
örj
ade läsa
medicin på T em
ple U
niv
ersi
ty i Philadelp
hia, USA, fann
s ingen
ku
rs i G
lo
bal häl
sa, så h
on t
og initia
tiv
et till att dra igå
ng en. N
u
har de en lä
rare
an
ställd ino
m ä
mnet på en tioå
rsp
eri
od
. Rh
oo
pa
Dhatt ä
r ö
ver
tygad om
att st
udente
rn
a kan på
verka under
visnin-
gen, jobba f
ör mer in
ter
dis
cipipl
in
ära s
tudier o
ch på sik
t o
cks
å
fö
rändra p
rio
rit
eri
nga
rna ino
m f
ors
kningen. F
ält
et global häls
a
behö
ver fler st
arka r
öst
er.
Vi m
åst
e va
ra den rö
sten! S
om s
tuden
ter h
ar vi tillgå
ng till så m
y-
ck
et ku
nska
p och ka
n ko
pp
la till ko
nkreta ex
emp
el o
ch p
res
entera
fakta, det ä
r en unik mö
jlighet vi ha
r och s
om vi in
te få
r missa.
GLOBAL
HÄLSA,
GLOBALT ANSV
AR
Global hälsa handlar inte om isolerade insatser i länder och befolkningar långt bort. Det är inte
ett problem någon annan tar hand om. Den globala utmaningen är allas vårt ansvar
.
Glo
bal
hälsa. A
tt lyft
a
blic
ken k
an i
nn
ebä
ra a
tt
börja på hem
map
lan.
T ext: H
an
na Ca
rr Ill
ustr
atio
n: Mar
cus Ber
gst
röm
|