ansvarig utgivare
Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter, där den
rådande modellen för sjukvårdens styrning och led-
ning nagelfarits. Zaremba blottlade effekterna av
ekonomisk styrning enligt köp- och säljmodell, så
kallad New Public Management (NPM). Bilden som
framträdde var inte smickrande, med patienter som
prioriteras bort av ekonomiska skäl och läkare som
korrum peras att fatta beslut efter ekonomi istället för
medicinsk kunskap. Och på toppen av det politiker
som svär sig fria från ansvar. Det mest alarmerande
var dock inte artikelserien i sig, utan det massiva
medhåll Zaremba fått från professionsorganisationer,
vårdanställda, stats vetare och många andra. Väldigt
få röster har protesterat mot den bild Zaremba målat
upp. Det ligger nära till hands att tro att han slagit
huvudet på spiken.
I dagens system sker prioriteringar inom sjukvården
till stor del på ett indirekt vis, genom svåröverskåd-
liga poängmodeller och prislistor. Dessa modeller och
prislistor tas fram långt ifrån sjukvårdsgolvet, av tjäns-
temän i landstingen. Detta gör det i princip omöjligt
att utkräva politiskt ansvar för sjukvården prislis-
torna debatteras aldrig i valrörelserna. Istället blir
det respektive vårdinrättning som ställs till svars när
resurserna tryter. Makten över vården flyttas från
professionerna läkare, sjuksköterskor och andra till
anonyma byråkrater.
te vara tydligt vilket beslut som fattats och av vem.
Väljarna måste veta av vem de ska utkräva ansvar om
sjukvården fallerar. Sjukvårdens styrning måste därför
bli betydligt mer transparent än idag. Den måste också
i betydligt högre utsträckning utnyttja den medicinska
vetenskapen. Här fyller läkarkåren en central funktion
med sin breda vetenskapliga och medicinska kompe-
tens, men vi ska inte glömma det stora kunnande vår-
dens andra professioner också besitter.
Prioriteringarna skedde då genom kösystem och till-
har sett något system utan skavanker. SYLF har idag
inte heller någon universallösning. Däremot vet vi att
det finns mycket forskning och erfarenhet runtom i
Sverige och i andra länder rörande finansiering och
styrning av sjukvård. Problemet är att denna kunskap
inte tillämpas. Det är för oss en gåta varför det inte
ställs lika höga krav på vetenskaplig evidens kring sjuk-
vårdens styrsystem som på sjukvårdens behandlingar.
ma. I en motion till Läkarförbundets fullmäktigemöte
har vi därför föreslagit att förbundet ska verka för att
en tankesmedja inrättas. Vår förhoppning är att den-
na skapas tillsammans med andra fackförbund och
organisationer inom sjukvården och att denna gemen-
samma tankesmedja rekryterar de mest framstående
forskarna och tänkarna inom sjukvårdsstyrning och
sjukvårdsekonomi. Tankesmedjan ska ta fram lång-
siktigt hållbara, transparenta och vetenskapligt för-
ankrade styrningsmodeller och genom opinions- och
påverkansarbete sprida dessa till allmänhet och be-
slutsfattare. På så sätt hoppas vi få en hälso- och sjuk-
vård som medborgarna har förtroende för och som
medarbetarna kan vara stolta över!
erfarenheter och hur de två påverkat varandra.
myndigheten, intervjuas om hur läkarrollen hänger
samman med viljan att innovera.
några av Sveriges största vårdaktörer - berättar om
samspelet mellan ledarskap och läkarrollen.