background image
6
6
appendix 02/2013
T ext: J
oh
an A
ttf
ors




RICH
ARD HO
RT
ON
ÄR k
onf
erencier på S
ven
ska Läka
rsällska-
pets k
onf
eren
s Global Heal
th
­ Bey
ond 2015. H
an b
erätt
ar o
m
det motst
ånd ha
n mött
e då han f
örra å
ret sk
ulle pres
entera en
rap
po
rt s
om ha
n vari
t med och skr
ivi
t. Rap
po
rten, "
Eve
ry
W om-
an, E
ver
y Child: fro
m co
mmitmen
ts to
actio
n", va
r en up
pfö
ljnin
g
av et
t initia
tiv
från
FN's
gen
eralse
kre
tera
re Ba
n Ki-M
oon till a
tt
påskynda arb
etet med FN:s millenniemål n
ummer fyra o
ch f
em,
so
m handla
r om
mödra
rs o
ch ba
rn
s hälsa. F
ör a
tt k
unna nå målen
om
rep
rod
ukti
v häl
sa, s
kre
v fö
rfatta
rna, m
åst
e fo
ku
s utö
kas
till att
även ink
ludera tillgå
ng till säkra a
bo
rte
r, liks
om
pre
ven
tivm
edel
och s
exuell hälsa. D
ett
a visade sig p
ro
vo
cera mer än
vad fö
rfa
t-
tar
na hade a
nat: inf
ör f
ram
lägga
ndet a
v ra
pp
ort
en ble
v Ric
har
d
Hor
to
n o
mb
edd a
v en högt u
pps
att t
jän
stema
n ino
m Oba
mas
administratio
n a
tt str
yka alla o
mnä
mnan
den av a
bo
rter ­ a
nna
rs
var r
isk
en sto
r a
tt ra
pp
ort
en inte
skulle accep
teras. H
ur kan en
åtgä
rd
r att f
örbä
ttra kvinno
rs häls
a vara s
å k
on
tro
ver
siell att
ledan
de exper
ter på o
mrådet blir p
res
sade till att cen
su
rera sin
a
utlå
tanden?
Låt os
s börja frå
n bö
rjan: va
rfö
r ä
r tillgå
ng till säkra a
bo
rter
en viktig g
lobal häls
ofråga? I ra
pp
ort
en "Un
saf
e a
bo
rtio
n" f
rån
2008 sk
river WH
O att de tr
e frä
mst
a orsak
ern
a till mö
dradöd-
lighet ä
r b
dning, s
epsis och os
äkra ab
ort
er.
Det å
ret dog 47000
kvinn
or till f
ölj
d av osäkra a
bo
rter ­ 13 p
ro
cent a
v all m
ödradö
d-
lighet. D
et låter ka
nsk
e s
om en b
esk
edlig siffra jä
mte det t
ota
la
an
talet dö
dsfall global
t under ett å
r, men då ska ma
n tänka på a
tt
alla dessa kvinno
r a
vled i f
ertil ålder ­ lå
ngt tidiga
re ä
n vad de
bo
rde ha b
ehövt. T
ill dödsfallen måst
e läg
gas de mil
jo
nta
ls kvin-
nor s
om dra
bbas av o
lika k
om
plika
tion
er, f
unk
tion
snedsät
tnin
gar
och st
erili
tet.
Restri
ktiv lagstiftnin
g kostar liv
Det s
om g
ör a
bo
rtf
rågan unik i di
skussio
ner om
global häls
a är
att näst
an alla dess
a dö
dsfall o
ch lida
nden sk
ulle undvikas, o
m
bara p
oli
tiker o
ch mak
tha
vare
ru
nt o
m i vä
rlden best
äm
de sig fö
r
att f
örä
ndra la
gstiftnin
gen så a
tt säkra a
bo
rter b
lev
tillgän
gliga f
ör
alla kvinnor.
Restrik
tiv
lagstiftning o
m a
bo
rter ä
r u
tb
ret
t i världen. År
2008 levde 26 p
ro
cent a
v vä
rldens kvinno
r i lä
nder där a
bo
rt va
r
to
talfö
rb
judet, e
ller en
dast
tillåtet f
ör a
tt rädda k
vinn
an
s liv.
Det
sen
are
är i p
rak
tiken et
t värd
elös
t tillägg, vilk
et demo
nst
rerades
av et
t om
skriv
et fall på Irla
nd (det land i EU vid sida
n a
v M
alt
a
so
m har hå
rd
ast ab
ort
lagstiftnin
g) frå
n o
kto
ber 2012 då en kvin-
na med pågående missfall fö
rv
ägrades att a
vb
ryt
a gravidi
tet
en
och a
vled i s
epsis, tro
ts att det i li
vshota
nde situ
atio
ner allts
å var
tillåtet m
ed a
bo
rt. F
ör v
em tar a
nsva
r fö
r den utf
örd
a ab
ort
en om
kvinnan
skulle ö
verle
va?
Globalt ä
r tr
enden tro
ts allt en lib
eraliser
in
g a
v a
bo
rtl
agarna: s
e-
dan 1994 ha
r 25 länder min
skat sina r
estr
ik
tio
ner, meda
n bara
en han
dfull lä
nder h
ar u
kat
dem. Även o
m f
ri tillgå
ng till a
bo
rt
inte
au
to
matisk
t innebär a
tt alla u
tfö
rd
a ab
ort
er är s
äkra, s
å vis
ar
data
frå
n WH
O att mo
rtali
tet
en ber
oende på os
äkra ab
ort
er min-
skar j
u mer lib
eral lagstiftningen ä
r. A
tt legalis
era ab
ort o
ch ö
ka
tillgän
glig
heten f
ör s
äkra a
bo
rter ha
r ingen eff
ekt på eft
erfr
ågan
på ab
ort
er,
men gö
r så a
tt a
bo
rter s
om a
nna
rs sk
ulle ha utf
örts il-
legalt med os
äkra meto
der istället b
lir legala och s
äkra
re.
Ab
ortmo
tstånd ä
ven i S
verige
Ab
ortmo
tst
ån
darn
a kallar sig "
pro
life"
­ en slagkra
ftig f
orm
uler-
ing a
v deras mo
raliska ställnin
gstaga
nde so
m sam
tidigt l
yck
as
utmåla alla a
bo
rtf
öresp
råka
re s
om dö
dskram
are
. D
en ster
eotypa
bilden a
v a
bo
rtm
ots
tån
daren a
sso
cierar till en r
eligiös
t grun
dad
höger
radikalism, men är det v
erk
ligen
så enk
elt? L
ena L
ennerhed,
pro
fess
or i idéhist
oria vid S
öder
rn
s högsko
la, påp
eka
r att k
op-
plin
gen mella
n religio
n, po
litik o
ch a
bo
rt ä
r k
om
plex.
­ Det ä
r t
olknin
gar a
v r
eligio
ner o
ch ideo
logier so
m kan r
esul
tera
i en negati
v syn på ab
ort, in
te
religio
nern
a eller ideologier
na i sig
själva, s
äger ho
n.
I Sver
ige ä
r S
ver
igedemo
kra
ter
na det enda r
iks
dagspart
iet
so
m vill begrä
nsa
den nu
vara
nde ab
ort
lagstiftnin
gen g
eno
m att
sänka grä
nsen f
ör f
ri a
bo
rt f
rån
vec
ka 18 till vec
ka 12. Två a
bo
rt-
krit
iska orga
nisatio
ner s
om ib
land g
ör sig hö
rd
a i sven
ska media är
Ja till li
vet, gr
undad a
v den kri
stdem
ok
rati
sk
e risk
dags
ledam
oten
Mikael O
sca
rss
on, o
ch M
ännisk
orä
tt f
ör o
dda s
om gjo
rt sig
kända f
ör sina demo
nstra
tion
er med bilder på a
bo
rterade f
ost
er.
Vi måst
e tala o
m a
bo
rt!
Tro
ts det stund
vis hå
rd
nackade mo
tståndet finn
s det mån
ga so
m
arb
eta
r fö
r rätt
en till säkra ab
ort
er ru
nt o
m i vä
rlden. En såda
n
orga
nisatio
n ä
r W
omen o
n w
eb,
so
m erbjuder o
nlinek
on
sulta-
tion
er med läkare
r kvinnor i lä
nder där a
bo
rt ä
r f
örb
judet eller
svårtillgä
ngligt­ någ
ot s
om vis
at sig va
ra lika säk
ert
so
m ko
n-
ven
tio
nel
la ko
nsul
tatio
ner
. Hem till de k
vinn
or f
ör vilka en a
bo
rt
bedö
mts va
ra säk
ert
skickas s
eda
n prepa
rat
en fö
r medicinsk a
bo
rt,
tillsa
mman
s med n
oggra
nna in
struk
tio
ner
. Len
a Lenn
erh
ed m
e-
nar a
tt vi all
t fö
r län
ge h
ar ta
git rä
tten till a
bo
rt f
ör gi
ven i S
verig
e.
- Vi måst
e t
ala o
m a
bo
rt ­ t
ala o
m kä
nslo
r och u
pp
lev
elser o
ch f
öra
en ko
nver
satio
n s
om gå
r utö
ver o
m vi ä
r 'f
ör eller emo
t'. A
bo
rt ä
r
en del av li
vet.
Rich
ard H
ort
on
och ha
ns k
olleg
or då? D
e st
od
fast vid sina
ord o
m a
tt tillgå
ng till säkra a
bo
rter ä
r n
öd
vän
digt fö
r att n
å FN:s
millenniemål
. Nu
är det u
pp till os
s, studen
ter
, läka
re o
ch m
ed-
bo
rga
re,
att s
e till så a
tt vä
rlden
s ledare
tar dera
s bu
dska
p på allva
r.
ABORTFÖRBUD KOST
AR LIV
GLOBALT
SÄKRA ABOR
TER
2008 dog 47 000 kvinnor i världen till földj av osäkra aborter. Ändå är abort ett kontr
oversiellt
ord när r
eproduktiv hälsa ska diskuteras i inter
nationella sammanhang. Appendix undrar varför.