sitt. Gällivare sjukhus tar klivet upp till för-
sta platsen från förra årets andraplats. Årets
raket är Hässleholms sjukhusorganisation
som lyckats bryta en lång trend av att ligga
i det absoluta bottenskiktet. I årets ranking
delar de tiondeplatsen med Avesta lasarett.
Högst rankade universitetssjukhus är som
vanligt Sahlgrenska universitetssjukhuset i
Göteborg.
sjukhuset och Hässleholms sjukhusorganisa-
tion, har relativt kort tid mellan läkarexamen
och att AT påbörjas. En annan gemensam
nämnare är att de erhåller ett högt samman-
vägt betyg avseende medicinplaceringen.
Torsby, har en lång väntan mellan läkarexa-
men och påbörjad AT. Många av de i botten
har även en låg andel av AT-läkarna som an-
ser att de har inflytande över arbetsmiljön.
Samtliga AT-orter i botten av listan har en
historik av att vara bottenplacerade.
sar att rörligheten på rankinglistan över tid
är aningen trög, men att det är fullt möjligt
att med fokuserade arbetsmiljöförbättrande
åtgärder går att klättra uppåt. Ett tydligt
exempel på det är Akademiska sjukhuset i
och riktade arbetsmiljöförbättrande åtgär-
der för AT-läkarna lyckats klättra från ran-
kinglistans absoluta bottenskikt till att pla-
ceras, och att etablera sig, på rankinglistans
övre halva.
Färre än fyra av tio AT-läkare uppger att de
upplever sig ha inflytande över sin arbets-
miljö. Störst inflytande över arbetsmiljön
upplever sig AT-läkarna på Kiruna sjukhus,
Gällivare lasarett och Lycksele lasarett ha.
Absolut lägst inflytande över sin arbetsmiljö
upplever AT-läkare på Skånes universitets-
sjukhus i Lund sig ha. Där är det endast fem
procent av de svarande som svarat jakande
på frågan Upplever du att du har inflytande
över din arbetsmiljö?
arbetsplats med adekvat utrustning en
grundläggande förutsättning för att kunna
utföra arbetet. Egen arbetsplats med dator
och telefon borde vara en självklarhet. Trots
det är det endast drygt hälften (53 procent)
av de svarande som instämmer helt eller i
stor utsträckning på påståendet att de för det
dagliga avdelnings-/mottagningsarbetet har
tillgång till en egen arbetsplats. 14 procent
av de svarande instämmer inte alls i påståen-
det. För SYLF är det ett oacceptabelt resultat.
Ingen underläkare ska varken behöva ägna
tid åt att leta efter något så grundläggande
fungerande dator.
Det är först efter legitimation som läkaren,
av Socialstyrelsen, bedöms vara tillräckligt
kompetent för att arbeta självständigt. Trots
det uppger hela 54 procent av de svarande
att det under någon av placeringarna före-
kommit jourtjänstgöring utan legitimerad
kollega tillgänglig på sjukhuset/jourcentra-
len. Ensamjourer för AT-läkare förekommer
under alla placeringar. Vanligast förekom-
mande är det dock under psykiatriplace-
ringen där hela 40 procent anger att det före-
kommit ensamjour.
läkaren står i gentemot arbetsgivaren kan
det uppstå svårigheter när arbetsgivaren ut-
nyttjar detta ansvarstagande. SYLF anser att
icke-legitimerade läkare inte ska jourtjänst-
göra utan legitimerad kollega tillgänglig på
sjukhuset/jourcentralen. Det är inte accepta-
belt vare sig ur ett patientsäkerhetsperspek-
tiv eller ur ett arbetsmiljöperspektiv. En av
fem AT-läkare uppger att ensamjourer har
sänkt kvaliteten på deras utbildning eller att
det varit mycket stressande.
AT-läkares löner ska enligt kollektivavtalet
vara individuella, differentierade och av-
spegla uppnådda mål och resultat. En bra
delad femtondeplats. Årets andraplats togs av Sjukhuset i Lidköping och på tredjeplats hamnade
Sunderbyn sjukhus i Piteå.